1 Lyft den högt, den hvita fanan,
Med det röda korset på.
I det tecknet än vi skola
Fram til nya segrar gå.
Härlig, segerrik hon vajar
Öfver mörker, synd och grav,
Och från svunna sekler ljuder
Skönt dess lof kring land och haf.

2 Lyft den högt, den helga fanan,
Under ropet: Se Guds lamm!
Tusen, tusen arma själar
Dö i mörker, synd och skam.
Nådens sol behöfver skina,
Kristi kärlek blifva känd,
Lyft den högt, den helga fanan,
Uti kyrka, hus och gränd.

3 Lyft den högt, den helga fanan,
Högt mot otrons larm och skri.
De på egen visdom bygga,
Men på Herren trösta vi.
De i synd och mörker famla
Utan Gud och utan hopp:
Vi till Herren Gud i höjden
Lyfta våra ögon opp.

4 Lyft den högt, den helga fanan,
Högt i lifvets friska vår,
Men ock högt, när solen sjunker,
Och för dörren natten står.
Öffer dödens tysta läger
Låt den vaja blodbestänkt,
Vittnan de om denna kärlek,
som sitt lif till offer skänkt.

5 Lyften högt den helga fanan,
I Guds sändebud, med makt,
Att dess äras dag må framgå
Skön och klar från trakt till trakt.
Högre, högre må den stiga
Öfver jordens mörka dal,
Tills vi samlas där i ljuset,
Uti lammets bröllopsal.