1 Så går en dag än från vår tid
Och kommer icke mer,
Och än en natt med herrens frid
Till jorden sänkes ner.

2 Men du förblifver den du var,
O Herre, full af nåd!
Och våra nätter, våra dar
Du tecknat i ditt råd.

3 Trygg i din vård jag lämnar mig,
När solen från oss flyr;
Och gladligt skall jag prisa dig,
När dagen åter gryr.

4 Men om det stilla dödens bud
I denna natt jag hör,
Det är min tröst, att din, o Gud,
Jag lefver och jag dör.