Trötta dufvans trängtan

1 O Jesus, din dufva hon har ingen ro
I marken;
Kom, tag henne til dig och låt henne bo
I arken!
Där vill hon sig gömma
Och evigt förglömma,
Hur tygellöst syndflodens vågor farmströmma
Kring dränkta jorden.

2 På floden förgäfves hon sökte en punkt
Til hvila.
Hon nu med ett hjärta uttröttadt och tungt
Vill illa
Till arken den vida,
Din öppnade sida,
Och där, redan lycklig, i hoppet förbida
Den nya jorden.

Source: Andeliga Sånger (3. upplagan) #20